Humörsvängningar, oro och nedstämdhet i klimakteriet

Varför humöret påverkas

Att humöret förändras under klimakteriet är väldokumenterat och har flera samverkande orsaker. Det handlar sällan om en enda sak, vilket också är varför det inte finns en enda enkel lösning.

Östrogen påverkar signalsubstanser i hjärnan som har betydelse för humör, bland annat serotonin. När östrogenet svänger under perimenopausen, och sedan ligger lägre, påverkas den balansen. Till detta kommer att sömnen ofta försämras, och sömnbrist gör oss alla mer irritabla, känsligare och mer nedstämda. Dessutom sammanfaller klimakteriet ofta med en period i livet med hög yttre belastning – arbete, åldrande föräldrar, tonårsbarn – som lägger på ytterligare stress. Humörpåverkan är alltså en kombination av hormoner, sömn och livssituation. Bakgrunden till östrogenets roll i hjärnan finns i östrogenets roll i kroppen.

Vad som är vanliga svängningar

De flesta som påverkas i humöret känner igen några av följande. De varierar i styrka, ofta i takt med hormonsvängningarna och sömnen, och de kommer och går.

• Irritabilitet och kortare stubin än vanligt.
• Oro och ängslan, ibland utan tydlig orsak.
• Nedstämdhet som kommer i perioder.
• Känslomässig labilitet – att lättare bli rörd eller arg.
• Minskad stresstålighet, att saker som tidigare var hanterbara känns övermäktiga.

Det som kännetecknar de vanliga svängningarna är att de fluktuerar, att de hänger ihop med sömn och hormonperioder, och att du fortfarande har kvar förmågan att känna glädje och intresse när det är bra perioder. Det är just det sista som är en viktig skiljelinje mot depression.

Skillnaden mot egentlig depression

Det här är den viktigaste delen av artikeln, för gränsen är avgörande och får inte suddas ut. Humörsvängningar i klimakteriet är vanliga och oftast hanterbara. Egentlig depression är ett medicinskt tillstånd som kräver vård.

Det som talar för att det rör sig om mer än vanliga svängningar är när nedstämdheten är ihållande snarare än periodvis – när den finns där de flesta dagar, större delen av dagen, under mer än ett par veckor. Andra varningstecken är att man tappar intresset och glädjen för det man brukade tycka om, genomgripande förändringar i sömn och aptit, känslor av värdelöshet eller skuld, svårt att fungera i vardagen, och framför allt tankar på döden eller på att inte vilja leva.

Att skilja klimakterierelaterade humörsvängningar från depression kan vara svårt, eftersom de överlappar. Är du osäker är det vården som ska göra bedömningen – det är bättre att söka hjälp en gång för mycket än en gång för lite.

Sömnens roll

En stor del av humörpåverkan i klimakteriet går via sömnen, och det är goda nyheter, eftersom sömn ofta går att påverka. När nattsvettningar, oro eller hormonsvängningar stör sömnen, försämras humöret nästa dag – och dålig sömn och nedstämdhet förstärker varandra i en cirkel.

Att bryta den cirkeln genom att förbättra sömnen är en av de mest verksamma sakerna man kan göra för humöret, ofta mer än att rikta in sig direkt på humöret i sig. Hur sömnen påverkas och vad som hjälper går vi igenom i sömnproblem i klimakteriet.

Vad som faktiskt hjälper

För milda till måttliga humörsvängningar finns det flera åtgärder med gott stöd, och de flesta handlar om livsstil och sömn snarare än om produkter.

• Bättre sömn: eftersom så mycket går via sömnen är detta ofta det mest verksamma enskilda steget.
• Fysisk aktivitet: regelbunden motion har dokumenterad positiv effekt på humör och oro, och hjälper dessutom sömnen.
• Stresshantering: tekniker för att hantera stress och belastning, som många upplever förvärrar svängningarna.
• Samtalsstöd: för en del är samtal, exempelvis KBT, till stor hjälp – det rekommenderas i riktlinjer vid klimakterierelaterade besvär.
• Socialt sammanhang: att inte bära det ensam, utan prata med andra som förstår.

För måttliga till svåra besvär finns medicinska behandlingar, inklusive hormonbehandling och i vissa fall annan medicinering, som vården kan erbjuda. Hur egenvård förhåller sig till medicinsk behandling går vi igenom i kosttillskott vs HRT.

Var kosttillskott kan och inte kan komma in

Här måste vi vara raka, eftersom det är ett område där det är lätt att lova för mycket. Inget kosttillskott behandlar depression, och inget kosttillskott bör marknadsföras som en lösning på psykisk ohälsa. Har du en depression är vård rätt väg, punkt.

För milda svängningar, och som en del av en helhet med sömn och rörelse, finns det näringsämnen som kan vara relevanta att känna till. Magnesium "bidrar till nervsystemets normala funktion" och "till att minska trötthet och utmattning", och vitamin B6 "bidrar till normal psykologisk funktion" och "till att reglera hormonell aktivitet", enligt godkända EU-hälsopåståenden. Det betyder att de har dokumenterade näringsfunktioner kopplade till nervsystem och psyke – men det betyder inte att de behandlar nedstämdhet eller oro i medicinsk mening.

Den ärliga slutsatsen: kosttillskott kan på sin höjd vara en liten pusselbit vid milda besvär, aldrig en behandling för verklig nedstämdhet eller ångest. Den som mår psykiskt dåligt förtjänar riktig hjälp, inte en kapsel.

När du ska söka vård

Tveka inte att söka vård för humör och psykiskt mående – det är lika legitimt som för kroppsliga besvär. Sök hjälp om:

• Nedstämdheten är ihållande, de flesta dagar i mer än ett par veckor.
• Du tappat intresse och glädje för det du brukade uppskatta.
• Oron eller ångesten är svår eller hindrar dig i vardagen.
• Sömn och aptit förändrats genomgripande.
• Du har tankar på att inte vilja leva – då ska du söka hjälp omedelbart.
• Du helt enkelt är osäker på om det du känner är "normalt" – det är ett fullgott skäl att fråga.

Om du känner att dina besvär avfärdas finns konkret stöd för hur du för fram dem i att bli tagen på allvar i vården.