Adaptogener i klimakteriet: ashwagandha, rosenrot och vad evidensen säger

Vad är adaptogener?

Adaptogen är ett begrepp för en grupp växter som traditionellt sägs hjälpa kroppen att "anpassa sig" till stress och återställa balans. Begreppet myntades ursprungligen inom sovjetisk forskning på 1900-talet och har sedan dess blivit ett populärt marknadsföringsbegrepp.

Det är värt att vara medveten om att "adaptogen" inte är en fast definierad medicinsk kategori på samma sätt som exempelvis vitaminer. Det är snarare ett samlingsbegrepp byggt på tradition och en idé om en gemensam verkningsprincip, och vetenskapen har inte entydigt bekräftat att de växter som kallas adaptogener faktiskt delar en sådan mekanism. Det betyder inte att de enskilda växterna är ointressanta, men att själva kategorin bör tas med en nypa salt.

De vanligaste adaptogenerna

Några växter återkommer i adaptogensammanhang, och i klimakterieprodukter dyker framför allt ett par av dem upp.

• Ashwagandha (Withania somnifera): en ört från ayurvedisk tradition, oftast marknadsförd för stress och sömn. En av de mest studerade adaptogenerna.
• Rosenrot (Rhodiola rosea): traditionellt använd för uthållighet och mental trötthet, populär i Norden.
• Ginseng: traditionellt använd för energi och vitalitet, finns i flera varianter.
• Helig basilika (tulsi) och andra örter förekommer också under samlingsnamnet.

I klimakterieprodukter är det främst ashwagandha, och i viss mån rosenrot, som förekommer, oftast med koppling till stress, sömn och energi snarare än till de hormonella symtomen direkt.

Varför de marknadsförs för klimakteriet

Adaptogenernas koppling till klimakteriet går främst via stress, sömn och energi – tre områden som ofta påverkas under övergången. Logiken i marknadsföringen är att om en adaptogen kan dämpa stress eller förbättra sömn, kan den indirekt lindra en del av det som upplevs jobbigt i klimakteriet.

Det är värt att notera att detta är en indirekt koppling. Adaptogener marknadsförs sällan som ett medel mot vallningar eller de direkt hormonella symtomen, utan mot den allmänna belastningen. Det gör dem till en annan typ av ämne än fytoöstrogener eller silverax, som riktar sig mot de hormonella besvären. För den vars främsta problem är stress och sömn snarare än vallningar kan de därför vara mer relevanta att känna till – men fortfarande med medvetenhet om att evidensen är begränsad. Sömnens roll i klimakteriet beskrivs i sömnproblem i klimakteriet och stressens i humör och oro.

Vad forskningen säger

Forskningen om adaptogener är under utveckling. För ashwagandha finns det en del studier som undersökt effekter på stress och sömn, med vissa lovande resultat, men studierna är ofta små, kortvariga och varierande i kvalitet. För rosenrot och övriga är underlaget generellt tunnare.

Specifikt för klimakteriet är forskningen ännu mer begränsad – de flesta studier handlar om stress eller sömn i allmänhet, inte om klimakteriebesvär. Det går därför inte att dra säkra slutsatser om adaptogeners värde vid klimakteriet specifikt. Sammantaget är detta ett område där intresset och marknadsföringen ligger före det vetenskapliga underlaget, och där rimliga förväntningar är på sin plats. En samlad bild av ämnenas roll finns i vår genomgång av kosttillskott i klimakteriet.

Vad som får och inte får sägas

Adaptogener saknar godkända EU-hälsopåståenden för kosttillskott. Det betyder att en produkt inte får hävda att ashwagandha minskar stress, förbättrar sömn eller lindrar klimakteriebesvär, oavsett tradition eller enskilda studier.

Det här är samma princip som för övriga örter. En produkt får ange sitt innehåll och beskriva örten neutralt, men inte göra effektpåståenden. Var skeptisk mot produkter som lovar konkreta effekter av adaptogener – det följer inte regelverket, och evidensläget stödjer det inte heller. Vi tillämpar samma försiktighet på våra egna produkter med adaptogener, vilket vi beskriver i så formulerar vi produkter.

Säkerhet

Adaptogener tolereras oftast väl, men de är inte fria från försiktighetshänsyn, och eftersom de är populära är det värt att känna till.

• Ashwagandha: bör användas med försiktighet vid sköldkörtelsjukdom, eftersom den kan påverka sköldkörtelhormoner, och avråds vid graviditet. Enstaka fall av leverpåverkan har rapporterats.
• Rosenrot: kan hos vissa ge upprymdhet eller sömnstörning om den tas sent på dagen.
• Autoimmun sjukdom: vissa adaptogener kan teoretiskt påverka immunsystemet, så rådgör med vård.
• Läkemedelsbehandling: stäm av med läkare eller farmaceut, särskilt vid lugnande, sköldkörtel- eller blodsockerläkemedel.
• Graviditet och amning: säkerheten är ofta otillräckligt studerad, så avstå eller rådgör med vården.

En samlad genomgång av örtsäkerhet finns i kosttillskott i klimakteriet att vara försiktig med.

Hype eller hjälp – en ärlig avvägning

Adaptogener befinner sig i en intressant position: de är mycket populära, har en lång traditionell användning, och det finns en del lovande forskning – men det vetenskapliga underlaget, särskilt vid klimakteriet, är ännu för tunt för säkra slutsatser. Sanningen ligger någonstans mellan "mirakel" och "verkningslöst".

Den balanserade hållningen är att adaptogener som ashwagandha kan vara av intresse för den vars främsta besvär är stress eller sömn, att prova med rimliga förväntningar och med medvetenhet om säkerhetshänsynen – men inte som ett medel mot de hormonella klimakteriesymtomen, och inte som en ersättning för grunden med sömn, rörelse och vid behov vård. Vad som faktiskt har starkast stöd för sömn och stress i klimakteriet beskrivs i kost och livsstil i klimakteriet.