Kollagen typ I, II och III – vad betyder det egentligen?

Snabbtabell: skillnaden mellan kollagen typ I, II och III

Om målet är att välja produkt i praktiken behöver kollagentypen vägas ihop med form, dagsdos, råvara och användarvänlighet. Den genomgången finns här: Så väljer du rätt kollagentillskott.

Vad betyder kollagentyp?

Kollagen är inte ett enda protein. Det är en familj av strukturproteiner med olika uppgifter i kroppen. Skillnaden mellan typ I, II och III handlar om hur proteinkedjorna är uppbyggda, hur fibrerna organiseras och i vilka vävnader de dominerar.

Det viktiga är att inte tolka kollagentyp som en exakt effektgaranti. Typ I betyder inte automatiskt “hudresultat”, och typ II betyder inte automatiskt “ledresultat”. Kollagentypen säger mest om råvarans biologiska ursprung och vilken vävnad den normalt förknippas med.

Typ I dominerar i hud, senor och ben, typ II i brosk och typ III i flera stödjande bindvävar. Vid tillskott påverkar även hydrolysgrad, peptidprofil och dos hur produkten ska bedömas.

Hydrolyserat kollagen ändrar hur man ska tänka

Många tillskott innehåller hydrolyserat kollagen, även kallat kollagenpeptider. Det innebär att den stora kollagenstrukturen har brutits ner till mindre peptider. Kroppen sväljer alltså inte en färdig kollagenfiber och placerar den i huden eller brosket.

Efter intag bryts kollagen ner till aminosyror och mindre peptider. Studier har visat att hydroxyprolin-innehållande peptider kan mätas i blod efter intag av kollagenhydrolysat. Det är en viktigare biologisk detalj än många produkttexter förklarar.

Typ I: hud, senor, ligament och ben

Kollagen typ I är den vanligaste kollagentypen i kroppen. Den förekommer rikligt i hudens dermis, senor, ligament, ben och annan tät bindväv. Typ I ger framför allt draghållfasthet: vävnaderna ska tåla belastning, sträckning och mekaniskt slitage.

I hudsammanhang är typ I särskilt relevant eftersom dermis till stor del byggs upp av kollagenfibrer. Där samverkar kollagen med elastin, hyaluronsyra, proteoglykaner och fibroblaster. Hudens fasthet handlar därför aldrig om kollagen ensamt, utan om hela den extracellulära miljön.

Typ I i marint och bovint kollagen

Marint kollagen består främst av typ I och kommer vanligtvis från fiskhud, fiskfjäll eller andra marina råvaror. Bovint kollagen kommer från nötkreatur och anges ofta som typ I och III.

Skillnaden mellan marint och bovint kollagen handlar därför inte bara om kollagentyp. Det handlar också om allergi, råvaruursprung, pris, smak, löslighet, analyskrav och vilken produktform som fungerar i vardagen. För en djupare jämförelse: Marint vs bovint kollagen – spelar valet någon roll?.

Typ II: brosk och leder

Kollagen typ II är den kollagentyp som starkast kopplas till brosk. Ledbrosk är inte byggt som hud. Det är en vävnad som ska tåla tryck, friktion och upprepad belastning. Typ II-kollagen samverkar där med proteoglykaner, aggrekan och vattenbindande matrixkomponenter.

Det gör typ II relevant i led- och brosksammanhang, men det finns en viktig detalj: alla typ II-produkter fungerar inte enligt samma princip.

Hydrolyserat typ II och odenaturerat typ II är olika saker

Hydrolyserat typ II-kollagen är nedbrutet till peptider, ungefär som andra kollagenpeptider. Det bedöms därför i första hand utifrån peptidprofil, dos och råvarukvalitet.

Odenaturerat typ II-kollagen, ofta känt genom råvaror som UC-II, är avsett att behålla delar av den ursprungliga strukturen. Det används i betydligt lägre mängder, ofta runt 40 mg per dag i studier och produktupplägg, och diskuteras via andra mekanismer än vanliga kollagenpeptider.

För en djupare genomgång av brosk, leder och typ II-kollagen: Kollagen för leder och brosk – så fungerar det i kroppen.

Typ III: stödjevävnad, hud och blodkärl

Kollagen typ III finns ofta i vävnader som behöver stöd, elasticitet och struktur samtidigt. Det förekommer bland annat i hud, blodkärl och organstödjande bindväv. Typ III nämns ofta tillsammans med typ I eftersom de två typerna förekommer tillsammans i flera vävnader.

I tillskott dyker typ III ofta upp i bovint kollagen. Det betyder inte att typ III ensamt ska ses som ett separat “hudkollagen” med egen garanterad effekt. Det är mer korrekt att se typ III som en del av typ I/III-profilen hos vissa råvaror.

Varför typ I och III ofta säljs tillsammans

Bovint kollagen anges ofta som typ I och III eftersom råvaran naturligt speglar bindväv där dessa typer förekommer tillsammans. När råvaran hydrolyseras blir slutprodukten en blandning av mindre peptider och aminosyror från dessa kollagenstrukturer.

Det gör typ I/III logiskt för hud och generell bindväv. Men det gör inte produkten automatiskt bättre än ett tydligt typ I-kollagen. Dos, råvarukvalitet, tolerans och faktisk användning avgör mer än siffrorna på framsidan.

När “typ I, II och III” blir marknadsföring

På etiketter används kollagentyper ofta som ett sätt att skapa en känsla av bredd. “Typ I, II, III, V och X” låter mer komplett än “typ I”, men fler siffror betyder inte automatiskt bättre produkt.

Det största problemet är att mängden per typ sällan framgår. Om en produkt innehåller flera kollagenkällor men bara anger total mängd kollagen, vet du inte hur mycket du får av varje fraktion. Då blir typbredden mer marknadsföring än användbar information.

Dalton och molekylvikt är också lätt att övertolka

Molekylvikt anges ofta i Dalton eller kilodalton. Det kan säga något om hur nedbrutet kollagenet är, men extremt låg molekylvikt är inte automatiskt bättre. En relevant peptidprofil handlar inte bara om storlek, utan också om vilka peptider som bildas och hur råvaran är framtagen.

Den frågan förtjänar en egen fördjupning: Dalton och kollagen – varför molekylvikt spelar roll men inte säger allt.

Så använder du informationen när du väljer kollagen

Börja med målet, inte med flest kollagentyper.

För hudfrågan är typ I och III mest relevanta i resonemanget. Vill du gå djupare i just hud, rynkor, spänst och studier på hudparametrar finns guiden Kollagen för huden: rynkor, spänst och glow?.